Humorn är stulen
Kristofer Andersson: Vi lever i anti-humoristiska tider
Det är tuffa tider för humorister. Förespråkare av förstockade kultursyner – någon lackar för att någon baxar ett skämt, någon tjoar om kulturell appropriering – brukar hävda att det är okej att ”inspireras”, men ”inte att stjäla”. Det stora problemet är inte om någon stjäl en vits eller två. Kruxet är att hela jävla humorn är stulen.
Nya bevis i fallet tillkom i sviterna av premiären för Caroline Ringskog Ferrada-Nolis SVT-serie Juicebaren. Något Twitter-orakel knåpade ihop en video som illustrerade att manusförfattaren minsann tjuvat ett skämt från den amerikanske komikern Louis C. K.
Absolut ingen var rolig i följande debatt – föga förbluffande i ett land där skojaren Jan Björklund anses vara tungviktskung i kul. Humorns livskraft 2016 illustreras med följande fräckis signerad Björklund:
”En snigel hinner krypa ett varv runt jorden, med 50 års paus i Ulan Bator, innan Löfven hinner ordna sina 32 000 traineejobb.”
”Kul!”, kanske du tänker.
FEL! EN SNIGEL SOM ILLUSTRATION FÖR ATT NÅGON ÄR LÅNGSAM ÄR JÄTTETRÅKIGT! EJ KUL!!!
Då spelar det mindre roll att snigelsemester-i-Ulan-Bator-skämtet lär vara alldeles egenkomponerat.
Vi lever i en tid då antihumoristiska krafter växer sig starkare. Varför kan man fråga sig, men den som bettar på att det beror på att varenda perifer skitsak tycks vara föremål för bjäbbande granskning har god chans att vinna en cykel.