Facebook kan stoppa hatet – men vill inte
Emanuel Karlstens försvar av mediejätten är förbluffande oinsatt
Emanuel Karlsten är frilansande, swish-finansierad journalist och publicerar sig mestadels på sin egen blogg. Karlsten ägnade sig nyss mest åt att samla in pengar för en haveristisk men välmenande granskning av upphovsrättslagstiftning inom EU, men så kom coronapandemin. Då la han om kursen och sprutar nu ur sig inlägg om Tegnell och Folkhälsomyndigheten.
Av begripliga skäl har klicken mångdubblats, och hans viktigaste kanal för att få såväl uppmärksamhet som ekonomiska bidrag är Facebook, han har 38 000 följare där.
Emellanåt skriver han också om internet i Göteborgs-Posten, och där har nu Karlsten, föga oväntat, ryckt ut till Facebooks försvar. Det är så man baxnar. Han rapar helt okritiskt upp siffror och ordagrant återanvända argument tagna direkt från Facebooks lobbyansvarigas bloggposter och deras underhuggares PowerPoints (ja, jag har också läst dem). Karlsten agerar megafon åt Mark Zuckerberg och frågar retoriskt: ”Ska Facebook stå över sin publik? Vara världens smakdomare?”.
Det Karlsten skriver är förbluffande oinsatt. Han borde fatta att Facebook redan är världens smakdomare. Facebook använder redan sin algoritmiska makt för att styra med millimeterprecision hur mycket spridning varje ord, varje pixel får. De står över såväl sin egen som swish-journalisters publik.
Så, jag förstår Karlstens motivation – han är helt beroende av Facebook för att nå ut med sitt värv, och om människor överger Facebook så överger de Karlsten. Man biter inte den hand som föder en, och äta måste man, både i villaförorten utanför Göteborg och i San Francisco.
Att Facebooks affär gynnas av den trafik och interaktion som ofrånkomligen kommer av hat och polarisering är väl dokumenterat
”Debatten om Facebook är så ytlig”, skriver Karlsten om de som anklagar Facebook för att inte vilja göra nog mycket åt hat och polarisering på sina plattformar. Såpass. De döda rohingyamuslimerna i Myanmar kanske har en annan åsikt. De mördades i ett folkmord som startade på grund av Facebooks oförmåga att stoppa ryktesspridning och konspirationer på sin plattform, något som Zuckerberg själv – efter många om och men – erkänt. Att Facebooks affär gynnas av den trafik och interaktion som ofrånkomligen kommer av hat och polarisering är väl dokumenterat.
Lika tydlig är också Zuckerbergs ovilja att förändra programmeringen som skapar den vinstskapande polariseringen. Wall Street Journal kunde i maj avslöja att Facebooks programmerare redan 2018 tagit fram en lösning för att få stoppa polariseringen på plattformen. De presenterade lösningen för Zuckerberg, som slängde den i papperskorgen.
Det är märkligt hur Karlsten, som marknadsför sig som någon slags sociala medier-auktoritet, tydligen missat detta men uppenbarligen noga läst (och inspirerats av) Facebooks policychef, Nick Cleggs, senaste inlägg. Låt mig därför ge ytterligare lästips.
Facebook har ett patent som heter ”Predicting life changes of members of a social networking system”. Syftet med patentet är att skydda företagets AI och dess förmåga att förutse och använda sig av stora livshändelser för att anpassa det vi ser på Facebook och Instagram. I patentregistreringen har Facebook skrivit in några exempel på vad de menar med livshändelser:
Graviditet. Kärlek. Sjukdom. Död.
Zuckerberg vill veta om du sörjer. Han vill använda algoritmer som utnyttjar det faktum att du, din far, din syster eller någon annan närstående är döende.
Så om du Emanuel Karlsten återigen funderar på vilken sorts företag Facebook är – sluta lyssna på Nick Clegg och andra lobbyister, och läs patent US20120016817A1 och för all del fler av företagets övriga patent. Där har du Facebooks dna. Där har du det företag du försvarar.