Så blir ett uppmätt livet till en fälla
Uppdaterad 2015-02-11 | Publicerad 2015-02-09
Efter ekot stark debut av Olivia Bergdahl
Fanny, i Olivia Bergdahls debutroman Efter ekot, är bara nitton år men har redan börjat universitetsstudier i statistik. Och det är ett ämne som verkligen passar henne. Hon är besatt av siffror och statistik. Alla former av data som Fanny stöter på utlöser statistiska reflexer. När hon ska hälsa på sin mormor erinrar hon sig att det gått 693 dagar sedan sist, och under den tiden har hon ringt fem gånger. ”693 delat på fem är 138,6. 138,6 dygn är lika med 3326,4 timmar. Det är detsamma som 199584 minuter mellan varje gång vi hörs, i snitt.” Allt ger upphov till statistiska tvångsreflexer hos Fanny, och hennes minne är formidabelt. Hela hennes tillvaro är sönderstyckad i statistiskt mätbara sammanhang.
Olivia Bergdahl fångar Fannys maniska egenhet med drastisk humor men samtidigt är det betänkliga i hennes tvångstänkande uppenbar. Och denna enastående faktakoll skyddar henne inte alls när hon möter Sam. Den unge mannen häpnar över hennes siffervirtuositet och stryker henne över kinden, och redan denna initiala gest framkallar obehagskänslor hos läsaren. Den förälskade Fanny är på väg in i en fälla.
Sakta men säkert tar Sam makten över Fanny, som inte förmår värja sig trots att hon vet allt om statistiken över mäns våld mot kvinnor. Hon drabbas av apati och handlingsförlamning, isolerar sig från sin bästa kompis och är bara mån om att vara Sam till lags. Olivia Bergdahl skildrar den här processen helt inifrån Fanny och med kuslig trovärdighet. Det är plågsam läsning.
Den katastrofala utvecklingen interfolieras med en skildring av Fannys besök hos gamla mormor på Västgötaslätten, ett besök som uppenbarligen sker en tid efter att Fanny brutit upp från Sam. Ett rart och idylliskt möte mellan två kvinnor av skilda generationer, och det fungerar som fin kontrast till skildringen av den helvetiska relationen till Sam.
Spänningen i romanen byggs mycket upp kring frågan om hur Fanny ska kunna vakna och komma loss. Man frågar sig allt ivrigare hur romanens peripeti, upplösningen av förhållandet, ska gestalta sig. Vi vet ju i och med mormorsbesöket att Fanny till slut klarar sig. Jag ska inte avslöja precis vad som händer, men Fannys frigörelse kommer tyvärr som en ren nödlösning. Snopet, och det är en klar svaghet i denna annars så starka debutroman.